Kort kvällstur till Baltak

Igår blev det en ganska oplanerad kvällstur till Baltak med min barndomskamrat Jens.
Jens, eller: Jeans, som vi ibland kallar honom, tog liksom jag upp flugfisket i tonåren men har de senaste åren inte fiskat lika mycket då han har haft jobb med mycket resor och bott ett tag i Stockholm. Förra året flyttade han tillbaka till Jönköpingstrakten och då väcktes fiskelusten till liv igen.

Vi beslöt oss för att ta en tur till Baltak innan kräftpremiären går av stapeln då tyvärr hela sträckan invaderas av kräftfiskare som trampar sönder allt och lämnar en massa skräp efter sig. Förra året gjorde jag just misstaget att åka dit någon dag efter premiären och jag var grymt besviken på hur det såg ut då.
Tack vare att jag var en ouppmärksam kartläsare (det fördes en livlig diskussion om vätteröringens framtida existens!) kom vi fram vid 18-tiden. Vi tacklade snabbt upp spöna och trampade ut vid home pool. Inga napp, så efter en liten stund gick vi vidare för att Jens skulle få se hela sträckan då det var hans första tur till Baltak. Vi fiskade oss neråt och kastade på en del sporadiska vak.
Vattenståndet var ganska lågt och det var klar sikt. Helt annat än senaste trippen till Tiveden, kunde knappt tro att det är samma å.

Nere vid lugntflytet i kurvan på zon 2 vakade det lite oregelbundet på olika ställen. Eftersom jag har svårt att motstå torrflugefiske så knöt jag snabbt på en CDC and Elk och letade vak. Efter bara någon sekund vakar det längs med vassen och precis när jag ska vända mig om för att säga till Jens ser jag honom gå neråt på sträckan utom hörhåll.
-Var man för sig själv, tänker jag och kastar ut mot vaket. Jag får inte riktigt till drifterna men efter ett par kast hittar flugan rätt och precis när den flyter ner och ska passera det stället jag tänker mig att fisken borde stå så exploderar ytan i ett plask.
Fighten blir ganska kort men fisken hinner med ett par rusningar både uppströms och nerströms och ett tag fastnar tafsen i bottenvegetationen men fisken lyckas dra loss sig själv. Jag lyckas till slut håva den och upptäcker då att det är en ganska liten fisk på ca 8 hg som fick både mitt hjärta och klass 4 spö att jobba så intensivt.
Fisken visar god kraft och livlighet och jag bestämmer mig därför för att sätta tillbaka den. Det är alltid vanskligt att utöva catch and release när det är så pass varmt i vattnet som det är nu men fighten var ganska kort och fisken verkade pigg. Efter att ha fått återhämta sig lite vid kanten simmar den snabbt iväg ut mot strömmen.

Återhämtning i håven

Det är en underbar sommarkväll och jag fortsätter med att gå runt och ta lite foton och kolla lite på omgivningarna. Det är ett underbart liv man lever när man får uppleva sådana kvällar som igår. En vacker å, en vacker kväll, en fin fisk och goda vänners sällskap på samma dag som man satte igång att jobba efter semestern. Hemma myser fru och dotter och trots den underbara inramningen så längtar jag lite efter dem...


Vi fiskar oss nedåt och kommer till Bälteberga. Vi hade tänkt fiska nedanför bron och den pool som bildas ovanför forsnacken bara för att mötas av fyra herrar som formligen står på varandra och fiskar. Två har parkerat sig mitt ute i strömfåran och tjecknymfar för fullt medan de andra har fullt upp med att inte träffa tjecknymfarna med sina streamers. Kontrasten mot fisket i Tiveden var total där vi hade hela sträckan för oss själva och inte såg en människa på hela dagen. Det såg faktiskt lite komiskt ut men vi fiskade lite sporadiskt strax nedanför och en bit ovanför dem innan det var dags att vända hemåt.


Tiden går fort när man har roligt och myggen och knotten signalerade att det börjar mörkna. Vi bestämde oss för att testa längst upp vid fallet där man alltid brukar få kontakt med fisk. Jag hade två napp på en svart Wooly Bugger men lyckas inte kroka någon av dem ordentligt. Vi bestämde oss för att åka hemåt efter en kort men mycket trevlig fisketur i Baltak.